lördag, maj 15, 2010

Cykelgaraget brukas som kapell



Igår var vi några stycken, närmare bestämt ett knappt 20-tal i Växjö hos vår broder Anders B Weiborn. Du ser honom här på bilden i sitt hemgjorda Det heliga hjärtats kapell. Ikonen han håller i är från Egypten och avbildar apostlarna i den övre salen, en utmärkt bild när vi nu befinner oss i veckan före Pingst. Men också utmärkt därför att det cykelgarage hyresvärden låter honom disponera påminner om övre salen, platsen där den Helige Ande föll. I detta enkla kapell ÄR den Helige Ande. Här firas bönegudstjänster varje onsdag och lördag. Vi var som sagt där igår, bad, mediterade och firade mässan. Kapellet var fyllt av människor i stilla tillbedjan. Vilken nåd att få vara med om något sådant!



Till höger ser du en målning gjord av en av våra cellmedlemmar, Thomas Sandén. Han målade denna Kristusbild lagom till invigningen i augusti 2009. Bilden hänger på väggen till vänster om altarbordet. Den gågnen var det Biskop Sven som celebrerade mässan.



Altarbordet är kapellets centrum. Det är inte mer än någon eller några decimeter över golvet. Vi som är närvarande sitter på golvet, på små pallar liknande dem som används i Taizé. Jag sitter bakom altarbordet och Anders B sitter vid sidan om. Han låter rökelse från Egypten fylla rummet. Han har också dagen till ära lånat ett par konsekrationsklockor från systrarna i staden. Det blir en underbar Gudsnärvaro när tystnaden bryts och sången börjar ljuda. Efter mässan uppenbarar sig Anden genom nådegåvorna. Paulus undervisar om deras bruk i gudstjänsten i 1 Kor 12-14.



Det är Paulus som är avbildad på under vägglampan. Bilden sitter till höger direkt innanför ytterdörren när man kommer in. Kanske kommer det en dag när du får se ett liknande kapell i ditt kvarter. Det enda som "krävs" är några personer som viger sina liv åt Kristus och livet i den Helige Ande.

Det har genom åren blivit allt tydligare för mig att Kyrkan i sin fullhet mycket väl kan ta gestalt inte bara i den lokala församlingen utan lika mycket i den lilla gemenskapen, cellen och husförsamlingen. Nu önskar jag att vi kunde få se ett huskapell liknande det Anders inrett i vart och vartannat kvarter, inte bara i Växjö utan också i Värnamo och på många andra platser. Förutom hemmen är kapellen goda miljöer för de heligas gemenskap. Där det är möjligt samlas vi sedan allihop i Högmässan. Vänner, det finns en väg!

Inga kommentarer: