Nu har samtliga Frimodig kyrkas talare varit i talarstolen

Tredje dagen går mot sitt slut och jag lär mig något nytt varje dag. Somligt till glädje annat till ... mindre glädje. Det är tydligt att besluten de facto tas redan i utskottsarbetet, det vill säga första veckan. Det som sker i plenum är visserligen att saker och ting diskuteras, ifrågasätts och motiveras, men besluten följer i regel utskottens förslag. Skälet är naturligtvis att partierna gjort upp innan plenum hur de ska rösta. Inte desto mindre kan nya argument tillföras och ifrågasättanden ha viss framgång. Någon gång leder det hela till votering och rösträkning. Idag skulle vi besluta om församlingstillhörighet. Vi är ganska många som vill ha fri församlingstillhörighet något som strider mot territorialprincipen. Rösträknigen i denna fråga utföll så att 130 var emot denna motion men 116 var faktiskt för. Alltså kommer motionen igen nästa år och det kan det ha skett några förksjutningar som gör att den går igenom då.

En annan votering var den om öppet nattvardsbord. Det blev en ganska lång diskussion men det hela slutade med avslag. När det gäller om församlingarna ska få bedriva verksamhet genom näringsverksamhet hade utskottet föreslagit bifall. Församlingar ska kunna göra detta också vad gäller begravningsverksamheten. Denna motion gick igenom till min glädje. Nu kan vi arbeta vidare genom sociala företag vilket jag tycker är bra. Dock skulle några detaljer ytterligare utredas. Så långt besluten.

Idag har vi diskuterat några motioner som ska beslutas om imorgon. De viktigaste är den om kyrkliga utbildningar, Utbildning i HBT-frågor, forskning kring sekulariseringsprocessen och en motion om mission och evangelisering. Det var flera personer som ville att vi ska förorda prästutbildningen på Johannelund som är ifrågasatt. Någon menade att vi inte skulle driva några sär-intressen. Ett konstigt argument tycker jag. Prästutbildningen kan väl inte vara ett sär-intresse.

När det kom till HBT-utbildningen taldes det mycket. Alla kyrkomötesledamöter bör genomgå en sådan utbildning, enligt motionärerna. Det är en process som måste fortsätta menade andra. Det står och väger. Saken är naturligtvis den att vi alla måste tänka och tycka likadant, enkligt motionärerna. Vi har dåliga erfarenheter av detta från Växjö stift. Men här står det och väger och det skulle inte förvåna mig om motionen går igenom. Vår gruppledare Bertil Murray gjorde lysande bra ifrån sig och utmanade motionärena till att gå från utbildning till samtal, men det verkar de inte vilja. Det blir säkert rösträkning imorgon och då får vi se hur var och en röstar.

Dag Sandahl och Kjell Pettersson gjorde en jätteinsats vad gäller sekulariseringsprocessen. Om vi kan djupforska kring den kanske vi kan förstå vart Svenska kyrkan är på väg, vad som väntar runt hörnet. Men de flesta tycker inte om det. Det kan få konsekvenser för oss. Den viktigaste invändningen var att andra forskar kring detta. Men som bröderna sa: Förr i tiden bedrev Svenska kyrkan en betydande forskning. Idag är vi på defensiven. I denna motion och den om mission och evangelisation var 9 talare anmälda och 7 av dessa var från FK. Det kan du kära läsare tolka både positivt och negativt. Ur FK:s synpunkt är det positivt att vi är så aktiva. Faktum är att samtliga av våra 13 ledamöter har entrat talarstolen. Det finns ingen annan grupp som har 100% på detta sätt aktiva ledamöter. Den som röstar på FK får mycket motion för pengarna, som någon uttryckte det. Beslut tas imorgon.

Imorgon ska vi både diskutera och besluta om de motioner som hör hemma i ekonomi- och egendomsutskottet, ekumenikutskottet och kyrkorättsutskottet. När det gäller ekumenikmotionerna kommer FK att vara aktiva igen, likaså när det gäller kyrkorättsutskottet. Till det senare hör motionen om nolltolerans mot svordomar och könsord och Jan-Anders Eklunds och min motion om Bekännelsen. Jag har filat på mitt inlägg i kväll. Den förra motionen lär bli känslosam och rolig. Och ta lång tid. kanske blir det votering. Vi får se. Den om Bekännelsen lär gå ganska snabbt. Vi får se om det blir någon mer än jag som talar för den. Är det inte lite underligt att motioner om HBT-frågor och könsord tar timmar, medan den om vår bekännelse sannolikt är avklarad på en kvart?

Sedan avslutas kyrkomötet med mässa i Domkyrkan. Biskop Brunne är celebrant. Jag tror inte att jag hinner gå dit. Jag måste blogga och packa innan tåget går hem. Det är mycket nu. Sov gott.