onsdag, december 01, 2010

Från kyrkomötet till cykelgaraget

Det händer inte ofta att jag sparar Kyrkans Tidning, men nr 46 har jag sparat så här långt. Det numret handlar om 10-år efter att kyrka/stat skildes åt. Jag har redan skrivit två bloggar om det och tänkte avsluta detta nu genom en sammanställning som visar vad vi behöver be och arbeta för.

Sören Ekström som vid tillfället var generalsekreterare pekar på två svagheter i reformen. Den först är att vi som är förtroendevalda (till kyrkomöte, stiftsfullmäktige eller stiftsstyrelse) inte längre får göra sådant i tjänsten. Risken kan vara att dessa viktiga organ enbart består av pensionärer. Inget ont om pensionärer men vilka andra ska hinna med? Tjänstemännen förstås, men vill vi att Svenska kyrkan ska styras av pensionärer och tjänstemän? Bra fråga. Den andra svagheten, enligt Ekström är att Svenska kyrkans tillgångar i form av skog och mark från och med nu beskattas. De var tidigare skattebefriade. Biskop Ragnar Persenius säger sig inte vara nöjd med Svenska kyrkans tillstånd, men vill inte förklara sitt missnöje med reformen. Han lyfter emellertid fram synen på medlemsskapet och debatten om fri församlingstillhörighet. Han är också kritisk till att gruppkulturen ökar inom Svenska kyrkan. Tidigare dominerade grupper som (S), (M) och andra politiska partier. Nu är det också FK, ÖKA, SD, POSK och så vidare, sammanlagt består Kyrkomötet av 13 grupper. Biskop Ragnar Persenius säger sig också vara oroad av individualismen som tvingar Svenska kyrkan att bli en servicekyrka, där individens önskemål styr.

Om du lägger samman de tre senaste bloggarna får du följande bönelista. Be och arbeta för:

- att förföljelsen av oliktänkande upphör
- att valsystemet "förkyrkligas"
- att Svenska kyrkan återfinner sin identitet
- att kyrkomötet blir kyrkligt legitimt
- att ledamöterna i kyrkomötet får ersättning för förlorad arbetsförtjänst
- att Domkapitlen blir rättssäkra
- att de heligas gemenskap får utgöra kärnan i församlingen
- att människor själva får bestämma vilken församling de vill tillhöra

Detta är stora och komplexa frågor och ingen vet vart det tar vägen, men i allt detta samlas människor i till exempel i ett cykelgarage i Växjö för att fira mässan. De kallar garaget för Det Heliga Hjärtas Kapell och de sågo ingen utom Jesus allena. Låt Kyrkan växa underifrån genom att tillbe Herren Jesus.

Inga kommentarer: