tisdag, oktober 18, 2011

Hammarby, 1 Korintierbrevet och vigselförordnandet

Nu måste jag skriva av mig vad gäller ett par, tre saker. För det första är jag så hjärtligt glad över att Bajen besegrade Jönköpng Södra igår. Jag tittade på TV 4 Sport och fem minuter in på matchen gör J-köping 1-0. Som Bajare har jag lärt mig be: Utsätt oss inte för prövning. För den oinitierade meddelas härmed att Bajen vann med 5-2.

För det andra har jag arbetat några dagar med Bibelförklaringarna till 1 Korintierbrevet. Några dagar därför att jag körde fast på frågan varför kvinnor ska ha något på huvudet när vi samlas till gudstjänst. Nu har jag löst det - tror jag, och dessutom kom lösningen att kasta ljus också över kapitel 11-14. Gud är god. Jag tror jag ska göra ett särtryck på denna min upptäckt. Jag återkommer. Om U.Z. läser detta tror jag det är dags för vår tilltänkta samtalsgrupp om ämbetet. Vi har mycket att prata om.

För det tredje tipsade broder Rickard mig om en hemsida där mitt agerande i vigselfrågan kommenterades. Hemsidan till Nordisk-katolska kyrkan. Förlåt, min okunnighet - men var kom dom ifrån? Och när? Nåja, de har en intressant hemsida och har som sagt kommenterat mitt handlande på ett insiktsfullt sätt. De kritiska utsagorna gäller

att jag inte lämnar Svenska kyrkan
att jag är rädd för att bekänna äktenskapet som ett sakrament
att jag tidigare gått statens ärenden

Bra utsagor, därför har jag försökt svara, men jag vet inte om det kom med ordentligt. Om inte hoppas jag någon därifrån kan få läsa det här. För säkerhets skull har jag en kopia på mitt korta svar här:

Ni skriver "så enkelt är det ju faktiskt". Jag tror inte det. Du kan inte lämna en kyrka därför att den i något avseende tror fel. Svenska kyrkan gör numera så mycket fel att den närmast är att likna vid en organisation som vill kalla sig kristen. Visst kan jag lämna, om det nu inte vore för att Svenska kyrkan har blivit ett missionsfält till vilket jag är kallad. Då kan jag absolut inte lämna utan hellre bli martyr.

Jag hänvisar till den allmänneliga Kyrkan och vet att det kristna äktenskapet där är ett sakrament. Det fungerar emellertid inte som argumet här eftersom det inte finns någon mottaglighet för det. Det är skälet till att jag inte använder det, inte rädslan. Men det är i sig också ett skäl till att skilja mellan civilt och kristligt äktenskap. Det förra skulle lätt att ordna med hjälp av staten. Låt oss jobba tillsammans för det.

Jag har fram till vi fick en ny Äktenskapsbalk "gått statens ärende" av två skäl. För det första var Svenska kyrkan på den tiden i union med staten. Äktenskapsbalken var så att säga i någon mån kristen, åtminstone i luthersk mening. Jag var ämbetsbärare sanktionerad av staten. Nu har jag av vissa reducerats till tjänsteman. För det andra fanns det inget vigselförordnande att skicka tillbaka. Vi hade inga på den tiden. Det som har hänt är att staten och kyrkan nu gått skilda vägar men att kyrkvigseln ännu inte tagit konsekvensen av detta och sorterat ut det juridiska momentet. Det vill jag attt vi gör per omgående.

9 kommentarer:

Bengt Malmgren sa...

Nordisk katolska kyrkan är inget jag hört talas om

Ulrika Zwaard sa...

Ja, Håkan, det börjar bli dax att ta tag i våra samtalsplaner! Mejla mig gärna din 1 Kor. kommentar - är nyfiken vad du kom fram till. Och visst är SvK ett missionsfält som du säger - och PRECIS av den anledningen bör både du och jag fortsätta verka i den med kragarna på. Herren har en plan och avsikt med detta, tror jag.
Jag blir beklämd när jag läser Anders Brogrens artikel i SPT om att "kvinnliga präster förändrar kyrkan", underförstått i nyandlig, negativ riktning. Som jag tolkar Brogren säger han att kvinnor som är präster varken är kristuscentrerade eller inkarnations- och treenighetstroende - och dessutom är vi potentiella, kommersiella opportunister. Detta är helt enkelt inte sant - i varje fall är det ingen beskrivning jag känner igen mig i, och i det är jag säkert inte ensam. Brogren säger att han talar "generellt", men jag vägrar att bli reducerad till "den genomsnittliga kvinnliga prästen", som han kallar det. Att blir reducerad till generaliseringar med tillhörande fördomar tror jag ingen vill bli. Kanske är det en av de viktigaste utgångspunkterna för dialog.
Allt gott!

Anonym sa...

@Håkan Sunnliden
Utan att på något sätt ifrågasätta dit val att stanna och heroiskt kämpa så blir jag fundersam när du skriver att Svensk kyrkan är ett missionsfält. Är det inte snarare Sverige som är det? Det kan ju inte vara viktigare att leda en person inom SvK till Kristus än en person utom. Borde inte den avgörande frågan i så fall vara om ett fortsatt verkande inom SvK eller en verksamhet utom SvK ger dig bäst förutsättningar att hjälpa människor till tro?

Håkan Sunnliden sa...

Populisten,
Jo, det är sant. Sverige är ett missionsfält, men Svenska kyrkan består av 6,5 miljoner av dess invånare. Dessutom är jag redan på plats så att säga, så varför skulle jag byta?
Ulrika, Till helgen ska jag medverka på en konferens om Israel i Västerås och sedan är det kyrkomöte hela nästa vecka. Därför tar det ytterligare lite tid innan vi kan göra slag i saken. Skulle vi kunna vara 6-10 personer som träffas i Värnamo tror du? Jag tycker om din kommentar ovan, men vart tog din blogg vägen?

Anonym sa...

Håkan Sunnliden,
Bara så att det inte uppstår missförstånd är det bäst att jag tillägger att jag inte menar att du nödvändigtvis gör fel som stannar kvar inom SvK. Inte heller vill jag ägna mig åt hårklyveri men ibland kan det vara noga med definitionerna. Kanske hamnar inte du själv fel men den som primärt ser SvK som missionsfältet riskerar att fokusera på de redan kyrkligt aktiva istället för alla de som är passiva medlemmar eller inte medlemmar alls. Det var bara det jag ville få fram.

Ulrika Zwaard sa...

Min blogg är tillbaka igen, Håkan.

Matteus Maria Furemalm sa...

Din okunnighet är förlåten, broder. Info om vad Nordisk-katolska kyrkan, vår tro och historia, hittar du ju enklast på vår blogg, t ex detta inlägg: http://nordiskkatolsk.blogspot.com/2011/05/information-om-nordisk-katolska-kyrkan.html.
NKK etablerade och konstituerade sin första församling i Sverige under detta år, i Norge för c:a tio år sedan av högkyrkliga präster och lekmän ur Norska kyrkan. NKK är en dotterkyrka till PNCC, Polish National Catholic Church, som etablerades i USA i slutet av 1800-talet och PNCC är en dotterkyrka till Romersk-katolska kyrkan - idag av Vatikanen betraktad som "syterkyrka" - så egentligen har vi väl funnits där sedan Petri dagar...
Lycka till i ditt arbete vid kyrkomötet!

Eric sa...

Inför nästa veckas kyrkomöte vill jag uppmuntra dig till frimodighet; att stå fast på ordets grund. Jag vill be för dig och uppmanar alla som läser detta att också göra det. Gud hör bön!

Irene G sa...

Hej Håkan !
Jag väntar med spänning på vad du har att säga/förstått om att kvinnor ska ha sitt huvud täckt i Gudstjänsten.