De flesta svenskar vet förmodligen varför vi firar jul. Det är för att Jesus föddes. Men inte alla är införstådda med syftet, varför han föddes. "Så älskade Gud världen att han utgav sin ende Son ..." eller som Paulus skriver i Rom 8:3 "... det lagen inte kunde gjorde Gud då han sände sin Son för att ta itu med synden." Här har vi skälen. Gud antog mänsklig gestalt utan att upphöra att vara Gud för att besegra och övervinna synden. Jesus skulle bli ett syndoffer, avsätta syndens herre och själv bli Herren. Men så läser vi:
- Lärjungarna
visade bort dem
a)
Sammanhanget
visar att lärjungarna diskuterade vem av dem som är störst och i texten efteråt
frågar den rike mannen vad han ska göra för att få evigt liv, 10:17-27.
Vår text står mitt emellan dessa två berättelser. Lärjungarna hade en annan
förståelse av världen än Jesus. De menade att barnen var religiöst omyndiga. De hade inte en tanke på vad vi kallar den nya födelsen. Inte ens rådsherren Nikodemus förstod talet om den nya födelsen.
b)
Om
vi hade samma förståelse av tron som lärjungarna skulle också vi hindra människor
från att komma till Jesus. Kanske genom att hjälpa dem vidare på fel väg. Vi skulle inte kunna visa på honom som är "Vägen, Sanningen och Livet." Vi skulle vilseleda, inte bara barn utan de många.
c)
Men
när föräldrarna kommer med sina barn blir Herren Jesus glad. Gud bryr sig om de
små. Han var sänd till "hela folket" och dess upprättelse, också de små, oansenliga, socialt utsatta, flyktingar på väg och så vidare. Alla är välkomna till Jesus, Då är också vi, församlingen, föräldrar, faddrar och mor- eller
farföräldrarna, skyldiga att bry oss om de små. Vi ska ta med våra barn, barnbarn och alla vi möter till Jesus, göra dem till lärjungar och lära dem att tro.
- Guds rike
tillhör sådana som de
a)
Här
gäller det att läsa rätt. Det står inte att barn tillhör Guds rike, utan att
Guds rike tillhör barnen. Vägen till Gud är enkelriktad. Det är Han som kommer
till oss.
b)
Guds
rike är förvisso till för alla men ingen kan ta sig det och inte alla tar emot
det. Några förklarar bort Jesu
person, andra uppfattar Jesus som ett hot och ytterligare andra är rädda för att deras synd ska avslöjas. Därför förblir Guds rike
fördolt för dem. Luther lär ha sagt att ”precis som världen vänder upp och ner
på Guds ting, så vänder Gud upp och ner på världens ting.” När vi talar om vem
som är störst eller om hur vi ska erövra Guds rike, ställer Jesus fram barnen
som exempel. Han tar emot dem och välsignar dem. Alla erbjuds Guds gåva, den
nya födelsen. Ingen är för liten, svag, syndig eller oansenlig.
c)
Nu
är vi, genom tron på Herren Jesus, Guds barn. Det betyder att vi inte längre står emot honom. Vi
förklarar inte bort Herren Jesus, känner oss inte hotade och blir inte
rädda. Vi har lagt ner diskussionen om
vem som är störst eftersom vi vet att vi är syndare. I stället har vi lärt oss
att lita på Gud. Och med åren har vi kunnat erfara Guds rikes välsignelser när
vi vandrar i trons lydnad med honom.
- Han
välsignade dem
a)
Gud
gör igen vad han gjorde i begynnelsen. När människan skapades välsignade Gud
människan genom Ordet och nu sker det igen. Vi gick vilse men Gud sände sin Son
och välsignade oss på nytt. Välsignelsen kommer från Gud och innehåller allt
gott, materiellt och andligt. Den aronitiska välsignelsen har tre led, omsorg,
nåd och frid.
b)
Den
första välsignelsen mäts ofta som jordisk framgång, men den andra består i att
ärva Guds rike. Jesus Kristus sonar vår synd och skuld, vi blir försonade med Gud och föds på nytt genom tron på honom. Dessutom; när vi tas upp i Guds hushåll blir vi rättmätiga arvingar.
c)
Att
vara Guds barn innebär att vara delaktig av all välsignelse. ”Välsignad är vår
Herre Jesus Kristus som har välsignat oss med all den himmelska världens
andliga välsignelse …” (Ef 1:3). Välsignelsen är knuten till Herren Jesus. Den
apostoliska välsignelsen lyder därför: ”Vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds kärlek
och den helige Andes gemenskap vare med er alla” (2 Kor 13:13).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar