lördag, maj 14, 2016

Hjälmseryd - centrum i en gammal väckelsebygd

Hjälmseryd – centrum i en gammal väckelsebygd. En kort bakgrund

Hjälmserydssjukan var en av de benämningar som gavs en rörelse som gick fram i delar av Småland, Västergötland, Värmland och Närke under 1840-talet. En annan beteckning var roparrörelsen. Förete-elserna beskrevs med uttryck som ”krampaktig extas” och ”svavelosande predikningar”. Av de patienter som 1842 var intagna på Växjö lasarett med diagnosen ”religiös extas” eller liknande var 30 kvin-nor och 15 män med en medelålder på 20-21 år. Den kvinna som ses som den första roparen kom från Alsarp i Hjälmseryds socken. Hon började predika vid 16 års ålder 1841. Rörelsen varade fram till 1843 och så många som tre tusen ropare kan ha varit aktiva, många av dem uppträdde i trakten kring Hjälmseryd.(5)

Hjälmseryd ligger i det så kallade bibelbältet som löper från Halland över södra Västergötland och Småland mot Öland. Under mina besök i Hjälmseryd och andra orter i Sävsjö kommun har jag fått höra många berättelser om väckelserörelser under olika tider. ”Saliga Emma” Zackrisson (1869-1955) är en av de legendariska personer som nämns.(6) I slutet av 1800-talet var det en lång period då det var så kallade väckelsepräster i Hjälmseryd och kyrkan var öppen för den inomkyrkliga rörelse, Svenska alliansmissionen, som växte fram vid denna tid. Enligt Saliga Emma så tog alla utom 15 av socknens 1500 innevånare emot frälsning i hennes ungdom.(7)

Rörelserna har sedan återkommit under åren. Informanterna har berättat om rörelser under i stort sett varje decennium ända in i 2000-talet, även om de delvis efter hand har fått förändrade former. En av informanterna säger:

Men det finns en öppenhet. Och det är ju så här med att när man slår an tonen i den här bygden – inte minst nere i Hjälmseryd – […] väckelsetonen – så finns det alltid folk, som på något vis känner igen det här och vill ha det. Och det har ju bildats små rörelser hela tiden.*

Gränsen mot Kronoberg

Hjälmseryds socken sträcker sig från gränsen mot Vrigstads i norr och gränsar i söder mot Kronobergs län. När Hjälmseryds nya kyrka byggdes 1853 blev den ett centrum för en utpräglad landsbygds-socken. Det nya läget motiverades med att kyrkan skulle ligga mer centralt i socknen – inte nära dess norra gräns, där Hjälmseryds gamla kyrka ligger.* Tätorterna Rörvik och Lammhult tillkom först i och med järnvägsbygget några år senare, så de påverkade inte lokaliseringen av kyrkan. I Rörvik byggdes senare ett församlingshem för att betjäna tätorten.

I Hjälmseryds socken fick den ursprungligen inomkyrkliga rörelsen Svenska Alliansmissionen tidigt fäste. De byggde missionshus. Efterhand tillkom Svenska Baptistförbundet, Svenska Missionsförbun-det och Pingströrelsen. Det sägs att socknen som mest hade 17 missionshus. Avstånd på högst två mil från socknens norra till dess södra gräns och drygt en mil från öster till väster, ger bilden att missions-husen låg tätt. Fram till 1947 gick länsgränsen rakt igenom Lammhults samhälle, men då drogs den i stället någon kilometer norr om tätorten. Den har tydligt utgjort en gräns mellan olika kyrkliga tradit-ioner. I Lammhult blev gränsen tydlig också när det gällde fromhetstraditioner: de tre frikyrkliga miss-ionshus som byggdes ligger alla norr om den gamla länsgränsen och enligt en informant bodde ännu på 1970-talet de flesta av dem som var frikyrkliga på den sidan. Genom nybyggnation i de södra delar-na av tätorten och inflyttningen dit har gränsen numera blivit mer luddig.*

Hjälmseryds gamla kyrka

Sedan den nya kyrkan i Hjälmseryd tagits i bruk underhölls inte lägre den gamla 1100-talskyrkan, utan den förföll. Taket föll in och man började ta sten från kyrkan. Kyrkoherdarna bodde kvar i den gamla prästgården, granne med Hjälmseryds gamla kyrka. Kyrkoherde Karl Niklasson hade svårt att se för-fallet och startade omkring 1930 en insamling till en restaurering av kyrkan. Arbetet engagerade män-niskor i socknen, även frikyrkliga från de olika samfundens missionshus, så att kyrkan kunde återinvigas. Kyrkoherde Niklasson bodde kvar i den gamla prästgården tills han dog i mitten av 1940-talet.*

1946 skänktes prästgården till den nybildade Hjälmserydsstiftelsen. Idag fungerar den som ett kyrk-ligt gästhem med retreater och konferenser. Dagligen hålls bön och/eller mässa i den gamla medel-tidskyrkan.*

Några hundra meter norr om Hjälmseryds gamla kyrka ligger gården Björkelund, där träsnidaren Eva Spångberg (1923-2011) verkade fram till sin död. Hon var en tid medarbetare i Hjälmserydsstiftelsen och ledamot av kyrkoråd och kyrkofullmäktige i Hjälmseryds församling under många år.*


(5) Aronsson, Peter (1990:26, 28-29, 53) Ropande pigor och läsande bönder Malmö: Team Offset AB
(6) Stjärna (*) i texten står för dolda referenser med tidsangivelser till en eller flera informantintervjuer.
(7) Nilsson, Lennart (1999:31) Saliga Emma Skillingaryds Tryckeri AB

Inga kommentarer: