fredag, maj 13, 2016

Prolog

Prolog

När jag kommer med tåget till Sävsjö den grådisiga onsdagsmorgonen 27 november 2013 är det bara en kort promenad till församlingshemmet. Jag blir väl mottagen av kyrkoherden som just firat födelsedag och vid fikat bjuder på tårta. Det är en god stämning i arbetslaget och jag får tillfälle att presentera det forskningsprojekt, som jag just startat. Efter en intervju med en pensionerad pastor och lunch tar en av informanterna mig med på kombinerad intervju och guidning i Hjälmserydsbygden. Både Hjälmseryds gamla och nya kyrka ligger utefter väg 30 mellan Jönköping och Växjö, där jag åkt många gånger under åren utan att reflektera närmare över bygdens historia. Vi stannar vid gamla kyrkan med den tidigare prästgården som nu hyser Hjälmserydsstiftelsen, vid missionshuset ett stenkast därifrån, vidare till Betelkapellet och sågverket i Söndra. Under bilfärden och vid de olika stoppen får jag höra bitar ur socknens kyrkohistoria. Berättelsen om saliga Emma och hennes pingstkapellbygge, om återuppbyggnaden av den gamla kyrkan där socknens folk – även de frikyrkliga – ställde upp, om kyrkoherden som för 70 år sedan nekade tillträde till Hjälmseryds gamla kyrka för begravningen av en av de gamla baptisterna som hjälpt till att återuppbygga kyrkan och annat som vi skall återkomma till.

När jag tar farväl vid stationen i Stockaryd efter sex timmar i Hjälmserydsbygden har jag fått en inblick i bygden och idéer om vilka jag skulle vilja intervjua vid de återbesök som jag sedan har fått göra.

Inledning

Detta är en berättelse om gemenskapen och relationerna mellan församlingarna i Hjälmseryd och samhällena runt omkring sedan 1970-talet och deras relationer till olika revitaliseringsrörelser. Kyrkan som Kristi kropp är en av de allegorier som har lyfts fram i de teologiska samtalen sedan mitten av 1900-talet, särskilt i den ekumeniska dialogen för en gemensam förståelse av kyrkan. I en kropp hålls en mångfald av former och funktioner samman för att kunna fungera i samspel med varandra. När spänningar uppstår och banden mellan delarna brister blir kroppen dysfunktionell.

I en kropp förenas bestående struktur och ständig förändring. Om en gemenskap skall fortleva behöver den ständigt revitaliseras, menar många teologer och beteendevetare. Det gäller också den kristna gemenskapen.(3) Det kan ske genom en process som långsamt förändrar kyrkan, men gång på gång under kyrkohistorien har människor ansett att genomgripande förändringar behövts. Antropologen Anthony Wallace (f. 1923) kallar det som då uppstår för revitaliseringsrörelser. De kommer plötsligt och förändrar en struktur under några få års tid.(4)

Revitaliseringsrörelser inom kyrkan har fått namn som herrnhutismen, pingstväckelsen och Jesusrörelsen. En rörelse är dock komplex och kan innehålla strävanden efter förändring på flera områden, t.ex. diakoni, dogmatik, fromhet, ekumenik, karismatik, liturgi eller gemenskapsformer. Var för sig kan sådana förändringar av olika människor betraktas som önskvärda eller inte önskvärda. Det som synliggörs mest i en rörelse behöver heller inte nödvändigtvis vara dess kärnvärde. En teologisk stridsfråga kan t.ex. ha dominerat bilden av en rörelse, medan en betydelsefull ecklesiologisk fråga kommit i bakgrunden. Rörelser kan därför ha avvisats eller välkomnats på delvis felaktiga grunder. Den ekumeniska rörelsen under 1900-talet har på många sätt varit framgångsrik i att föra de historiska kyrkorna närmare varandra. Under samma tid har nya kyrkobildningar tillkommit, möjligen med ökad mångfald som följd, men ibland på bekostnad av enheten när försoningsansatser misslyckats eller uteblivit.

Denna historik om den ekumeniska utvecklingen i Hjälmserydsbygden är en del av ett forskningsprojekt, Försoningsstrategier i brytningstider, som inleddes hösten 2013. Projektet har till syfte att beskriva, analysera och utvärdera revitaliseringsrörelser (i fortsättningen också kallade enbart rörelser) i deras möten med de strukturer som lokala kristna församlingar enskilt och i ekumenisk samverkan utgör. Texten är i huvudsak skapad ur intervjuer och protokollstexter. Den är avsedd att vara ett underlag för samtal mellan församlingsledare och andra intresserade för att utvärdera det relationella nätverket mellan församlingar och rörelser, och därmed den ekumeniska utvecklingen från 1970-talet in i 2010-talet. Liknande texter har skapats för Borås, Halmstad, Oskarshamn och Uddevalla.

Att beskriva konfliktsituationer är en grannlaga uppgift. För det första är det vanskligt att försöka klarlägga vad som hänt, annat än i stora drag. Det jag kan återge är informanternas egna upplevelser och ställningstaganden kompletterade med protokollstexter. Den berättelse som jag skapar är också färgad av min egen förförståelse. Även om jag inhämtat information från informanter på de olika ”sidorna” kommer det ändå att finnas läsare som ser situationen på ett annat sätt. Mitt syfte med berättelsen är att påminna om de brytningstider som varit – eller pågår – för att skapa en dialog om dessa och utvärdera vart en sådan dialog leder. Min förhoppning är att min skildring kan användas att ta spjärn mot i en sådan dialog och jag välkomnar respons med uttalanden som: ”Så upplevde jag (eller någon jag kände) inte alls situationen! Hur kunde de som berättat se det på det sättet?”

Texten berättar bland annat om personer som haft nyckelroller i utvecklingen. De är kända i bygden. För att undvika gränsdragningar mellan så kallade offentliga personer och dem som inte är det, har jag valt att i regel inte namnge nu levande personer. De benämns istället t.ex. kyrkoherden i Hjälmseryd. De kommer att kännas igen av dem som känner bygden, men namnen blir inte sökbara på internet.

(3) Exempelvis Boff, Leonardo (1986:6) Ecclesiogenisis: The Base Communities Reinvent the Church Maryknoll, N.Y.: Orbis, Starkloff, Carl F (1997:659,667) Church as Structure and Communitas: Victor Turner and Ecclesiology in Theological Studies 58 (643-668), Turner, Victor (1969:129/1995) The Ritual Process: Structure and Anti-Structure Transaction Publishers (1969: London: Routledge & Kegan).
(4) Wallace, Anthony (1956:264-270) Revitalization Movements in American Anthropologist, 58 (2), 264-281

Inga kommentarer: