Så har vi börjat en ny vecka och förhoppningsvis ser vi fram emot den med glädje. Guds nåd är var morgon ny. Egentligen började veckan redan i går kl 18 om man som jag följer seden att veckan börjar med söndag och söndag börjar med lördagens helgmål. Efter att ha levt med Bibeln och Kyrkans år nästan ett helt liv har det faktiskt blivit det mest naturliga för mig. Veckan börjar med en vilodag där Gud kommer till mig genom sitt Ord och sina Sakrament.
Idag har jag haft förmånen att ha fått fira flera gudstjänster. I Angelstads kyrka var det gudstjänst med dop. Alltså ingen nattvard, men det har det goda med sig att hela gudstjänsten kom att inriktas på dopet. Det faktum att vi är döpta ger oss tillträde till det allra heligaste, Dopet är i mina ögon kraftigt underskattat. Om folk förstod vad dopet innebär skulle vårt samhälle se helt annorlunda ut, för att inte tala om vår kyrka. Men det är som det står skrivet att evangeliet är dolt för dem som inte tror. Och tron kommer av att vi lyssnar till Guds Ord och lyder det. Inte så att vi är fullkomliga men på så sätt att det får ge oss inriktningen för våra liv. Jag fick tillfälle att i gudstjänsten stryka under att en gång döpt alltid döpt. Dopet kan aldrig göras ogjort och är i den meningen oberoende av vår tro eller brist på tro. "Jesus Kristus, den korsfäste och Uppståndne kallar dig nu att vara hans lärjunge".
Det var länge sedan förra gången men den här dagen passade det bra att träffa barnets släkt och vänner på efterföljande samkväm. Extra roligt eftersom jag sannolikt kommer att träffa föräldrarna igen på torsdag då jag ska till Malmö och vara med på Uniteds kvällsmässa.
Efter samkvämet var det dags för Högmässa i Torpa kyrka, fars dop- och konfirmationskyrka. Vi var inte många men det var en god gudstjänst och eftersom jag har släkt där och eftersom jag varit där en gång tidigare kände jag igen dem alla, tror jag.
Sedan var det dags för bibelförklaringen i Vrigstad. Det blev verkligen en god samling med fler deltagare än jag förväntat mig. Sidosalen var praktiskt taget full och jag kunde förnimma en hunger efter att få mätta sig med Guds Ord. Fem gånger har jag på mig att gå igenom Romarbrevets kapitel 9, 10 och 11. Jag klarade fem verser i kväll, men å andra sidan hann jag med en hyfsat grundlig inledning till Romarbrevet och det nya förbundet vilket nästan är nödvändigt för att senare kunna förstå Romarbrevet.
Det är lika fascinerande varje gång att berätta om biskop Krister Stendahls uppsats 1965 som öppnade upp för "den nya förståelsen". Tänk att biskopen kunde säga att Paulus inte var lutheran utan jude och att detta får betydelse för tolkningen! Idag låter det självklart men det har det sannerligen inte varit tidigare.
Jag tror jag nöjer mig med att skriva att den nya veckan har börjat bra. Hoppas att den har gjort det för dig med!
Idag har jag haft förmånen att ha fått fira flera gudstjänster. I Angelstads kyrka var det gudstjänst med dop. Alltså ingen nattvard, men det har det goda med sig att hela gudstjänsten kom att inriktas på dopet. Det faktum att vi är döpta ger oss tillträde till det allra heligaste, Dopet är i mina ögon kraftigt underskattat. Om folk förstod vad dopet innebär skulle vårt samhälle se helt annorlunda ut, för att inte tala om vår kyrka. Men det är som det står skrivet att evangeliet är dolt för dem som inte tror. Och tron kommer av att vi lyssnar till Guds Ord och lyder det. Inte så att vi är fullkomliga men på så sätt att det får ge oss inriktningen för våra liv. Jag fick tillfälle att i gudstjänsten stryka under att en gång döpt alltid döpt. Dopet kan aldrig göras ogjort och är i den meningen oberoende av vår tro eller brist på tro. "Jesus Kristus, den korsfäste och Uppståndne kallar dig nu att vara hans lärjunge".
Det var länge sedan förra gången men den här dagen passade det bra att träffa barnets släkt och vänner på efterföljande samkväm. Extra roligt eftersom jag sannolikt kommer att träffa föräldrarna igen på torsdag då jag ska till Malmö och vara med på Uniteds kvällsmässa.
Efter samkvämet var det dags för Högmässa i Torpa kyrka, fars dop- och konfirmationskyrka. Vi var inte många men det var en god gudstjänst och eftersom jag har släkt där och eftersom jag varit där en gång tidigare kände jag igen dem alla, tror jag.
Sedan var det dags för bibelförklaringen i Vrigstad. Det blev verkligen en god samling med fler deltagare än jag förväntat mig. Sidosalen var praktiskt taget full och jag kunde förnimma en hunger efter att få mätta sig med Guds Ord. Fem gånger har jag på mig att gå igenom Romarbrevets kapitel 9, 10 och 11. Jag klarade fem verser i kväll, men å andra sidan hann jag med en hyfsat grundlig inledning till Romarbrevet och det nya förbundet vilket nästan är nödvändigt för att senare kunna förstå Romarbrevet.
Det är lika fascinerande varje gång att berätta om biskop Krister Stendahls uppsats 1965 som öppnade upp för "den nya förståelsen". Tänk att biskopen kunde säga att Paulus inte var lutheran utan jude och att detta får betydelse för tolkningen! Idag låter det självklart men det har det sannerligen inte varit tidigare.
Jag tror jag nöjer mig med att skriva att den nya veckan har börjat bra. Hoppas att den har gjort det för dig med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar