Det var den dagen. Det har gått bra.
På förmiddagen var jag i Missionskyrkan. Det var gott om folk samlade trots semestertider.
Jag höll mig till evangelietexten och förklarade för de närvarande att de är (förhoppningsvis) apostoliska kristna. Inte bara lärjungar.
Lärjungar är inte ett bibliskt begrepp. Begreppet fanns långt innan Bibeln. 3000 år f Kr fanns det mathetes (grekiska för lärjungar) varifrån vi har fått vårt matematik. Det var dem som studerade stjärnhimlen och försökte lära sig vad den säger. Sedan användes det för dem som valde att följa kringvandrande predikanter. Det var den tidens sätt att skaffa sig en lärare och lärjunge var man nä'r man valt ut denne och slagit följe med mästaren för att göra dennes lära och liv till sin egen norm. Jesus gjorde det ytterst svårt för folk att välja honom som sin mästare, se till exempel Matt 8:19ff.
Jesus ville uppenbara Guds kärlek, få människor att förstå vem han är och ta emot honom som en gåva. Det är verkligen något annat.
Men begreppet smög sig in i Skriften. I GT hittar du ordet lärjunge på tre ställen!
Visserligen finns det i evangelierna men det förklaras med att folk valde att följa Jesus. Det var innan Pingstdagen. I mitten av Apostlagärningarna försvinner begreppet lärjunge. Paulus använder det aldrig. Han talar i stället om de kallade, utvalda, älskade och heliga. Det är något annat.
Sedan talas det i texten om massorna, skarorna som var nyfikna på Jesus, Inget fel med det. Det är bra och ur dessa kan det bli lärjungar. Vi ska hjälpa till med det enligt Herrens ord. Gör alla folk till lärjungar, lär dem ... Men vi kan inte göra dem till kristna!
Tydligen föll undervisningen i god jord eftersom några kom fram till mig efteråt och ville begära inträde i Svenska kyrkan. Vad säger man? Förklaringen var bland annat att jag nämnt om frimodig kyrka i Värnamo och nu ville de rösta. Gott så.
I Pingstkyrkan berättade jag om boken och sålde några stycken. Men framför allt berördes jag av ett par och deras barn som levde i Sverige sedan tre år tillbaka men ännu inte beviljats asyl. De ville veta mer om vad det innebär att "göra Ordet". Jag berättade för dem hur viktigt det är att sätta Jesus först och sedan Ordet för att undvika lagiskheten. Jag tror de förstod. Det går inte att blidka Gud för att på det sättet få asyl.
Nu ska det bli skönt att få gå till sängs. I morgon kanske vi får, om Gud vill, n ny dag.
På förmiddagen var jag i Missionskyrkan. Det var gott om folk samlade trots semestertider.
Jag höll mig till evangelietexten och förklarade för de närvarande att de är (förhoppningsvis) apostoliska kristna. Inte bara lärjungar.
Lärjungar är inte ett bibliskt begrepp. Begreppet fanns långt innan Bibeln. 3000 år f Kr fanns det mathetes (grekiska för lärjungar) varifrån vi har fått vårt matematik. Det var dem som studerade stjärnhimlen och försökte lära sig vad den säger. Sedan användes det för dem som valde att följa kringvandrande predikanter. Det var den tidens sätt att skaffa sig en lärare och lärjunge var man nä'r man valt ut denne och slagit följe med mästaren för att göra dennes lära och liv till sin egen norm. Jesus gjorde det ytterst svårt för folk att välja honom som sin mästare, se till exempel Matt 8:19ff.
Jesus ville uppenbara Guds kärlek, få människor att förstå vem han är och ta emot honom som en gåva. Det är verkligen något annat.
Men begreppet smög sig in i Skriften. I GT hittar du ordet lärjunge på tre ställen!
Visserligen finns det i evangelierna men det förklaras med att folk valde att följa Jesus. Det var innan Pingstdagen. I mitten av Apostlagärningarna försvinner begreppet lärjunge. Paulus använder det aldrig. Han talar i stället om de kallade, utvalda, älskade och heliga. Det är något annat.
Sedan talas det i texten om massorna, skarorna som var nyfikna på Jesus, Inget fel med det. Det är bra och ur dessa kan det bli lärjungar. Vi ska hjälpa till med det enligt Herrens ord. Gör alla folk till lärjungar, lär dem ... Men vi kan inte göra dem till kristna!
Tydligen föll undervisningen i god jord eftersom några kom fram till mig efteråt och ville begära inträde i Svenska kyrkan. Vad säger man? Förklaringen var bland annat att jag nämnt om frimodig kyrka i Värnamo och nu ville de rösta. Gott så.
I Pingstkyrkan berättade jag om boken och sålde några stycken. Men framför allt berördes jag av ett par och deras barn som levde i Sverige sedan tre år tillbaka men ännu inte beviljats asyl. De ville veta mer om vad det innebär att "göra Ordet". Jag berättade för dem hur viktigt det är att sätta Jesus först och sedan Ordet för att undvika lagiskheten. Jag tror de förstod. Det går inte att blidka Gud för att på det sättet få asyl.
Nu ska det bli skönt att få gå till sängs. I morgon kanske vi får, om Gud vill, n ny dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar