lördag, september 23, 2017

Höstquatembern

I dag, lördag, har Värnamo koinonia firat höstquatembern. Höstquatembern infaller onsdag, fredag och lördag varje år efter den 14 september, det vill säga efter det heliga korsets upphöjelse. Quatemberdagarna är faste- och bönedagar. Men de är glädjefasta. Och vi har verkligen haft en god dag. Fyra undervisningspass och en mässa i Lidnäs kapell. Den som läste bloggen häromdagen kunde se hur det hela var upplagt. 

Undervisningen har pågått systematiskt i flera år och undervisningen idag är bara en del av en större helhet som handlar om kyrkan och församlingen. 

Vi har tidigare talat om det hebreiska ordet eda som betyder folk (i allmänhet) men det synonyma qahal kom alltmer att beteckna gudsfolket. Det vill säga det med vilka HERREN har ingått förbund. Förbundet är gemenskap. När sedan den hebreiska Skriften 200 f Kr översätts till grekiska används ordet ekklesia för att översätta qahal. Ekklesia som översätter till kyrka eller församling är med andra ord det folk med vilket Gud lever i gemenskap med. Tyvärr har ordet kyrka och församlingen blivit obegripligt i vår tid. Ordet har förlorat sitt innehåll. Få vet vad det betyder än mindre vad det innebär. Därför talade vi idag mest om den ekklesia vi möter i Nya testamentet. Vi började tala om hur den blev till och konstaterade sedan att de första kristna höll sig till apostlarnas undervisning. Det var vår första punkt och vi talade om hur m,an gör när man håller sig till apostlarnas undervisning. De första kristna kom redan från början att skilja sig från sina landsmän på tre punkter. För det första i det att de höll fast vid apostlarnas undervisning. För det andra att de samlades i hemmen och för det tredje att de bröt brödet och höll måltid med varandra.  Här följer den första punkten.


1. Höll fast vid apostlarnas undervisning
Det grekiska ordet paradosis heter på latin traditio, det vill säga tradition. Att tradera är att ta emot och överlämna, se 1 Kor 11:23ff, 15:1ff I ”paketet” ingår budskapet, liturgin och etiken.  1 Kor 4:2, 6, 16f, 7:17c, 11:2, 16, 13:33 Fil 3:17, 4:9, 2 Thess 2:153:6, 7 och 9.

Det fanns en regel, en regula fidei eller regula veritatis. Genom att de kristna höll fast vid apostlarnas undervisning kunde tron bevaras. Det ska ändå påpekas att det inte endast handlade om korrekthet. Apostlarnas undervisning var en hjälp för de kristna och den helige Ande gav liv åt och påminde dem om allt Jesus sagt. Alltför ofta har ”läran” överbetonats på så sätt att den kommit att likna fariséernas andefattiga undervisning, Matt 16:5-12. 

Förutom att vi har att hålla oss till apostlarnas undervisning ska vi fira en rätt gudstjänst och leva etisk. Men vi frågade oss också om inte detta nya kom att påverka organisationen? Jo, till sitt väsen i så måtto att

·         kyrkan är eskatologisk
·         Nya testamentet i sig är en prototyp

Oegentligt uttryckt finner vi idealet i Nya testamentet, åtminstone till dess väsen, till sin ande. När det sedan kommer till formen existerar den i tid och rum, den är begränsad och består av syndare. Men det kan aldrig upphäva kyrkans väsen.

Ekklesian, i sin rena form, syftar till vår trygghet (hushåll), vårt arbete (kroppen) och vår förberedelse (brud). Vi kom ur Kristus och ska återvända till Kristus. Det betyder att där kristna samlas uppstår en viss ordning. 

Mycket av det här gick vi igenom i det första av fyra pass. Det var gott att få samtala något om denna första punkt eftersom den väckte frågor. Men fortsättning följer.

15 veckan efter Trefaldighet

Luk 10:38-42 

Ett är nödvändigt – några aspekter

1. En kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig
Alla människor längtar efter Gud, men har honom inte ensam centrum

Marta älskade Jesus så mycket att hon gjorde allt. När Lasarus var död var det Marta som kom Jesus till mötes. Och i berättelsen i Joh 12 heter det att Marta betjänade dem, men hennes kärlek räckte inte till Maria

En kristen mäter inte sig själv i förhållande till andra kristna. till Gud och Hans Ord och sakramenten är vårt nådemedel

2. Marta tänkte på allt hon hade att ordna med
Många människor gör inte det utan har snarast Gud som ett särintresse och upptäcker att det inte fungerar

Andra försöker eller vill vara helt överlåtna, - som Marta, men förstår inte att bara Gud kan föda oss på nytt.

En kristen människa är en ny skapelse och som sådan helt överlåten till Gud. Bibeln känner inga andra kristna.

3. Maria har valt den goda delen
Marta visste att tron hör samman med gärningarna, men det var vissa moraliska gärningar.

Vår kärlek till Herren kan vi hantera på olika sätt

Ett är nödvändigt
-          att ha Gud i centrum
-          att leva helt till honom
-          att älska på olika sätt

måndag, september 18, 2017

Inspirationsdag i Höstquatembern 2017

Denna inbjudan är härmed öppen. Och med tanke på valutgången än mer angelägen. Väl mött. Nu kör vi vidare.

Inspirationsdag i Höstquatembern 2017
Plats: Lidnäs, Värnamo
När: lördagen 23 september 9.30 – 16.00  

Under några gånger har vi fördjupat oss i Kyrkans väsen och form. Förra gången studerade vi hur qahal blev ekklesia och nu ska vi fortsätta på samma spår. Det är ett stort och viktigt ämne och därför kan vi inte gå alltför fort fram. Har vi något att lära av de första kristna och Nya testamentet? Självklart. Mycket av de tidigaste erfarenheterna har vi tyvärr tappat bort. I stället har vi fått kyrkor och samfund som sysslar med mycket annat. Det är dags att återupptäcka och återerövra livet i ekklesian.

09.30             mingel, kaffe, inledning
10.00             lovsång, undervisning 1, ”Ekklesians födelse”
10.30             samtal
10.45             lovsång, undervisning 2 ”Hur många personer krävs för att det ska vara en ekklesia?”
11.15             samtal
11.30             lovsång, undervisning 3 ” ”Var samlas ekklesian?”
12.00             samtal
12.15             lunch till självkostnadspris. Överskottet går till mission i Albanien.
14.00             lovsång, undervisning 4, ” Hur fungerar en ekklesia?”
14.30             samtal
15.00             Mässa i Lidnäs kapell

Det kristna livet levs i god gemenskap, i, med och för Jesus och med varandra.
Dessa inspirationsdagar är öppna för var och en som önskar möta Herren Jesus och oss. Så bjud gärna med någon eller några av dina vänner.

Anmälan: senast 20 september 2017 på Lidnäs hemsida, direkt till hakan.sunnliden@telia.com eller till Kent och Lotta tel: 0709668215


Välkommen till en intressant dag!

Nästa undervisningsdag är lördagen den 16 december

Politiska partier stärker sitt grepp

Det är inte roligt att tänka över utvecklingen inom Svenska kyrkan. Kyrkovalet har gjort det vi redan visste ännu tydligare. Svenska kyrkan är gravt politiserad. Nu stärker (S) och (C) tillsammans med (SD) sitt grepp om kyrkan. Djupt inom mig hade jag en önskan att utvecklingen skulle kunnat vara en annan, men det är bara att konstatera sorgligt faktum. Det värsta är att det inte är över än. Det är som statsminister Stefan Lövén säger, ackompanjerad av partiledaren Annie Lööf: Vi kommer att styra Svenska kyrkan i oöverskådlig tid. Tack för det beskedet.

Av kyrkomötets ledamöter styrs

76 av Socialdemokraterna
35 av Centerpartiet
23 av Sverigedemokraterna
22 av "de borgerliga"
9 av Vänsterpartiet
7 av Kristdemokraterna
7 av Liberalerna
6 av Miljöpartiet

Det är 185 personer. Återstår 66 platser, liksom för syns skull.

Eftersom de 185 per definition utgår från riksdagen, dess ledamöter och partiprogram och inte från kyrkans tro och bekännelse kan var och en förstå situationen. Det kan bli värre men inte bli så mycket värre.

Förutom SD:s storsatsning på kyrkan som gjorde att partierna kvicknade till att antalet röstande steg finner jag en annan orsak. Journalisterna har ansträngt sig. SvD som jag läser regelbundet hade flera artiklar inför valet, samtliga kritiska till valsystemet. Men de är fortfarande ganska okunniga när de inte ger sig på lagen om Svenska kyrkan eller så gör de det även om det inte syns så mycket.  Jag hoppas ni alla läste Maria Ludvigssons ledare (jag länkade till den). Den var bland det bästa jag läst på länge. Men den slutade med orden:

När kyrkan skildes från staten borde man ha brutit för gott med den gamla politiska traditionen och blivit ett självständigt trossamfund. Om det fanns någon kandidat som lovade att driva genom en sådan förändring skulle jag rösta i kyrkovalet. Till dess avstår jag.

Svenska kyrkan är en statskyrka och vi har nu att förhålla oss till detta - på olika sätt. Jag har mycket stor förståelse för dem som lämnar Svenska kyrkan av kristna skäl, som konverterar. Jag tror också att Svenska kyrkan är "beyond repair", Jag kan också förstå dem som likt Maria Ludvigsson avstår från att rösta. Men det hjälper naturligtvis inte till.

Kanske blir det så att vi kommer att ha fler kristna utanför kyrkorna och samfunden än i. Vilken paradox i paradoxernas tid.

söndag, september 17, 2017

Valdagen

Klockan är nu 16.35 och det är en knapp timme kvar till matchen. Men just nu pågår också en annan match, kallad kyrkovalet. Efter högmässan gick Kari och jag för att rösta. Vi fick vänta en stund eftersom vallokalen inte öppnade förrän kl 13.00. Heder om den som lyckats få igenom beslutet att inte förlägga valet mellan kl 11-12 på en söndag.

Det var förvånande mycket folk. Jag kan inte minnas att det var sådan köer förra gången. Nåja, tänkte jag, det kanske har hopat sig just till inledningen för att folk som röstar vill ha det gjort. Vännerna i Frimodig kyrka hade dagen till ära iklätt sig en banderoll som det stod Frimodig kyrka på och delade ut valsedlar utanför lokalen. Det var ingen annan nomineringsgrupp som gjort det. Lika bra det, tänkt jag och så åkte vi hem för att äta. Hemma ringer telefonen och jag måste åka ner med fler valsedlar. Så här efteråt förstår jag inte varför jag fortfarande hade sådana liggandes här hemma. Men jag fått gissningsvis 7 000 och hade kanske 3 000 kvar här hemma. Nåja, jag åkte ner med dem. Då var klockan lite över 14.00. Hemma igen såg jag ett mail från en broder som menade att det var ont om valsedlar för Frimodig kyrka. Men det var det nog inte.

Strax efter kl 15.00 ringer en med banderoll och undrar om jag har kvar några flyers. De ville dela ut information till alla inte bara till de intresserade. Jo, visst, så jag åkte ner med några hundra. Vi hade tryckt 1 000. Jag har kanske 50 kvar här hemma. De kan vara bra att ha framöver eftersom de inte är knutna bara till valet. När jag kommer ner, strax efter 15.00, är det fortfarande lika mycket folk. Jag hade tänkt att prata lite med valarbetarna men det gick inte. De hade full gärning.

Jag undrar om inte det här valet skiljer sig från tidigare. Kan det vara så att de politiska partierna har satt fart på valet? Och kommer en grupp som Frimodig kyrka att vinna eller förlora på det? Det ska onekligen bli spännande att se dels hur många som har rösta och dels hur många som har röstat på Frimodig kyrka.

För övrigt har journalisten Maria Ludvigsson idag skrivit en fullständigt lysande ledare i SvD. Jag länkar till så att du kan läsa den genom att klicka här. Men nu har det hänt så mycket inom media att det ger anledning till en särskild blogg. Kanske kan jag återkomma när vi har lite siffror.

lördag, september 16, 2017

14 veckan efter Trefaldighet

Joh 17:18-23 

1. Jag ber att de all ska bli ett ...

a)      Det är fantastiskt att tänka på den enorma kraft som finns i Guds Ord. Kyrkan har fått se miljoner och åter miljoner människor komma till tro, som ett resultat av apostlarnas förkunnelse. Idag beräknas ungefär en tredjedel, 2 miljarder av jorden befolkning bekänna sig till den Gud vi kan lära känna genom Bibeln. Jesus är medveten om svårigheten att hålla ihop en sådan väldig skara och ber nu för alla dem som kommit till tro tack vare att de lyssnat till apostlarnas undervisning. Aposteln Paulus skriver: ” Själva vet vi inte vad vi bör be om, men Anden själv träder in som vår förebedjare” och längre ner i samma kapitel skriver han om Jesus Kristus att ”Han sitter på Guds högra sida. Han manar också gott för oss.” Rom 8:26, 34. I denna bön är också du och jag inneslutna.
b)      Nu kan vi dra en slutsats. Om Jesus än idag ber för de kristnas enhet, är också vi skyldiga att göra det. Det ska vara en ständigt pågående bön.Den mänskliga naturen är lagd under förgängelsen och går mot sin upplösning. Människan är splittrad i sitt väsen och hon är splittrad i sin gemenskap. Därför är det viktigt att de olika gemenskaper som finns hålls ihop. Men de ska inte hållas ihop med yttre tvångsmedel, utan i kärlek.
c)      En kristen människa låter inte denna längtan stanna vid bön, utan så länge hon lever på jorden är det hennes vilja att också arbeta på denna enhet. Det var vad du hörde i dagens episteltext 

2.  … och att liksom du, Fader, är i mig och jag i dig ...
a)      Fadern är i Sonen och Sonen är i Fadern skriver Johannes. Ordet, grekiska en, kan betyda att "komma in i en sfär" eller att "vara förenad". Det betyder att komma in på insidan. Det är ett mycket intimt ord som talar om engagemang och vila på en och samma gång. Jesus använder detta ord för att beskriva sitt förhållande till Fadern. I Joh 10:30 säger han: ”Jag och Fadern är ett”. Det är en enhet som går långt utöver vad vi människor kan tänka oss eller föreställa oss. Vår tro lär oss att Gud är tre i en. Det är en enhet som hålls samman av att Gud är tre personer, men en och samma natur.
b) Gud fanns innan tiden började och Han håller tiden, och historien, i sin hand. ”Det är i Honom vi lever, rör oss och är till” säger Paulus i sitt tal på Areopagen i Aten, Apg 17:28. Det är ett skäl till att det är svårt för oss att tala om Gud. Våra ord är bundna till tiden. Vi kan säga att Gud alltid har funnits och alltid kommer att finnas, men vi kan inte förstå det. Men vi kan tro det och när Jesus idag ber att vi ska vara ett med Gud liksom han själv är ett med Fader betyder det att vi ska vara ett med Honom både här i tiden och i evigheten. Vi ska vara hos Honom också sedan vi lämnat den här tiden. 
c) Gud är inte skapad och därför är Han inte lagd under förgängelsen och har inte heller något slut. Men inte heller här räcker vårt språk till. Vi kan inte förstå att de tre personerna i Gudomen inte är skapade och så räcker inte orden till. Vi är alla skapade. Det är en mänsklig egenskap. Det är bara Gud som har egenskapen att vara till, utan att vara skapad. När kyrkofäderna försöker formulera detta för oss obegripliga säger de om Sonen att Han ”är Guds enfödde Son, född av Fadern före allt tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern på Honom genom vilken allting är skapat;

3. ... också de skall vara i oss.
a) Denne Gud har blivit människa i Jesus Kristus. Han har trätt in i tiden och blivit en av oss. Han har kommit in i tiden, utan att upphöra att vara Gud. Och nu ber han för oss att vi ska komma in i och vara i Honom, på samma sätt som Sonen är i Fadern. Vår tro säger också att just så är det och just kommer det att bli. Vi är trolovade med Kristus. 
b) Vår tro säger också att vi redan nu håller på att förenas till ett även om bröllopet ännu inte ägt rum. Det har vi framför oss, men när Jesus Kristus blev din Herre och Frälsare började vandringen mot målet. Du förenades med Gud och med dina medkristna. Detta är en upprättelse som har börjat och som pågår. Varje gång som evangeliet vinner mark i ditt inre förvandlas du till hans avbild, till hans hustru och varje gång du tar emot den heliga nattvarden får förvandlingen näring och du växer.
c)När vi sedan går ur tiden, och in i evigheten, går vi in i Gud. Kanske gick vi ur tiden som individer men vi gick in i Honom som kollektiv. Då får Jesus svar på sin bön.


fredag, september 15, 2017

Frimodig kyrka i Värnamo



Nu drar det ihop sig till val. Dags att gå och rösta - senast på söndag.


Hoppas det går att läsa. Om inte så rösta på frimodig kyrka i alla fall.

(S) har medvetet penetrerat Svenska kyrkan

Så får jag konstatera, kanske en gång för alla

1) Svenska kyrkan är en statskyrka
2) Svenska kyrkan är vänstervriden

Rubriken är inte mina. De kommer från statsvetaren Stig-Björn Ljunggren och han vet förmodligen vad han talar om.

Därför behöver jag inte längre ställa frågorna om Svenska kyrkan längre. Saken tycks klar. Nu gäller framöver att i stället fråga sig: vad göra? Sitta still i båten? Det ordnar sig. Tror inte det. Men jag har andra idéer jag gärna återkommer till. Måste bara först citera ytterligare en bit från Ljunggrens artikel.

Sundeens bok är en utmärkt beskrivning av hur en liten grupp personer kan utnyttja tidsandan för att medvetet penetrera organisationer som koagulerat, och erövra dessa, bara det sker med tillräcklig lång envetenhet. Det behövs inga konspirationer eller ens välformade nätverk, utan det räcker med att aktivisterna lider av tillräcklig övertygelse, och sedan drar i samma riktning, för att hela det centrala stråket ska följa efter. Även de häftigaste motståndarna fångas därmed av problemformuleringar som de själva inte valt. och därmed är ramen för den fortsatta utvecklingen satt.

Det är gott att se att de analyser som pågår runt om i vårt land, i olika sammanhang, faktiskt lägger en grund för den förståelse vi måste ha inför fortsättningen. Det får inte stanna vid kritiken även om den måste fortsätta ljuda.  Människor mår inte bra när hoppet saknas. Jag fick ett brev härom dagen:

Visserligen tillhör vi väl ett härdat släkte, men det som nu sker inför kyrkovalet
fyller mig med starka känslor. Det är som en dödsritt för den offentliga kyrkan,
en ren mara för de troende, utan verkligt hopp för världen, eftersom man övergivit
centrum i tro och lära.

Vi har läst spaltkilometrar av fluffighet och vantro, men partiernas ohöljda gudsförakt
i reklamen inför valet slår alla rekord. Det är en ren provokation och en vämjelse.
Det nästintill värsta är väl att beskåda hur SvK (låter sig) bli/r presenterad i media och
priset togs väl av Agenda i söndags, där Seglora-maffians trespann ensamma fick
figurera som talespersoner för vad som förmodades bli uppfattat som ‘Svenska kyrkans
ödmjuka svar mot anklagelserna mot att vara en vänsterkyrka’. Anna-Karin H. gjorde i mina
ögon ett oerhört svagt framträdande med tomma floskler från ett svunnet 70-tal; det var
direkt pinsamt. Det var broder Erik från RKK och DN som stod för det värdefulla här. Åter-
igen får vi konstatera att media gjorde något halvhjärtat och jag tyckte den annars skärpta
och pålästa programledaren inte gjorde värst mycket för att stadga samtalet. Det hade varit
på sin plats att skildra den kyrkokamp (och dess bakgrund) som nu alltmer tillspetsat tilldrar sig inför öppna ögon, dock inte medias, eftersom deras är halvstängda av okunnighet och ideologisk förblindelse. Det var verkligen avslöjande att läsa Annika Borgs krönika om hur tillrustningarna inför
Agenda-sändningarna tillgick...

Det är verkligen inte den enda rösten. Allt fler protesterar. Tänk om vi kunde få tillbaka hoppet, inte på Svenska kyrkan nödvändigtvis, men på ett rejält uppvaknande och ännu en reformation. 

Rösta på Frimodig kyrka - det verkliga alternativet

torsdag, september 14, 2017

Är Svenska kyrkan en statskyrka?

Nej, svarar de flesta bestämt. Men går det att lita på ett sådant svar? Är det verkligen så att Svenska kyrkan är en fri kyrka? Definitivt inte. Men vad har då bestämt reglerna? Det har riksdagens politiker gjort. De beslutade att Svenska kyrkan ska vara "en territoriell, öppen och demokratisk kyrka". Och den insikten fick de inte från Bibeln. Och de fick den inte från Kyrkans Tradition. Och ingen tror att den helige Ande gav politikerna en ny insikt som bättre skulle svara mot Guds vilja. Det vågar jag påstå eftersom Skriften lär oss att Gud har insatt apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. De först nämnda anses av Kyrkans Tradition representeras av biskoparna. Biskoparna, som alltså efterträder apostlarna, utgör kyrkans eller för all del kyrkornas garantier för att tron på Kristus bevaras, att vi kristtrogna växer till vår invärtes människa, mognar och bär sådan frukt som Jesus har bestämt att vi ska bära.


Är det verkligen så att Svenska kyrkan bevaras och leds av biskoparna?

Kollegan Gustaf Björck skrev så träffande om detta i senaste numret av Kyrka & Folk, nr 36/2017 att jag återger det i sin helhet.

Förhållandet mellan stat och kyrka har alltid varit komplicerat, ända sedan kejsare Konstantin den stor gjorde kristendomen till statsreligion. I modern tid utreddes förhållandet 1956-1978 och resulterade i relationsförändringarna år 2000. Svenska kyrkan frikopplades i stort sett från statliga organ. Det talades mycket om en större frihet för kyrkan, men verkligheten var att man kom ur askan i elden. Staten ersattes av de politiska partierna i kyrkomöte och kyrkostyrelse genom ett system med direktval till alla nivåer som gav just de politiska partierna ett ointagligt försprång. Detta system med partistyre över ett kyrkosamfund liknar närmas förhållandena i tidigare Östeuropa, kanske särskilt DDR.

Under hela den långa svenska historien hade biskoparna och kyrkan lyckats värna sig mot total andligt statligt förmynderi. Den som var väl närmast att vara en överbiskop, summus episcopus, var väl Karl XI. Men nu är vi där. Det vittnar intervjun i juli i Kyrkans tidning med statsministern om. Stefan Löven uttalar sig om vilka kyrkan ska anta som präster. Han säger vidare att Svenska kyrkan "under överskådlig tid" förblir en intressant arena för socialdemokratin. Längre kan man inte komma från en fri kyrka.


Till detta säger jag bara: Upp till kamp! Rösta på Frimodig kyrka!

onsdag, september 13, 2017

Svenska kyrkan är vänstervriden

I en tidigare blogg ställde jag frågan; Är Svenska kyrkan vänstervriden? I den här konstaterar jag att Svenska kyrkan är vänstervriden. Det har i och för sig stått klart för mig ganska länge men förmodligen är det en sådan där sanning som man inte vill ta till sig. Jag vill liksom bortse från den. Helst önskar jag att det inte är så. Under hela min tid vid Uppsala Universitet vart det så påtagligt. Jag läste mellan åren 1973-1977 och vänstern hade influerat kyrkan åtminstone sedan 1968. Det är till och med vetenskapligt belagt numera. Några år senare kom det till uttryck i utbildningen av präster. Tidigare hade liberalteologin dominerat men nu var också den kidnappad av vänstern. Johan Sundeen berättar om detta i sin bok 68-kyrkan, en bok som jag ännu inte har införskaffat. Kanske därför att det faktiskt tar emot. Jag vill inte veta. Jag vet redan.

Denna vänsterinfluens har Svenska kyrkan inte kunnat försvara sig emot. Visserligen har det funnits och finns fortfarande grupper och rörelser som driver en annan linje, men något inflytande i Svenska kyrkans maktcentrum har de inte haft. Kanske har de inte heller kämpat för ett sådant inflytande.

Det finns ett skäl till att jag skriver detta. Idag har Fil dr Stig-björn Ljunggren uttalat sig på ett intressant sätt i saken. Han har nämligen i dagens SvD påbörjat en fortsatt analys. När jag nu konstaterat faktum behövs en analys som syftar till vad som ska göras åt saken. Ljunggren avslutar sin Under Strecket, som du kan läsa genom att klicka här, med följande ord:

Och det Sundeen gjort är att han lagt en god grund för den som vill gå vidare i analysen av hur det kunde komma sig att vänstern hade sådan framgångar att erövra kyrkan för sina aktiviteter.Boken är en grundläggande kartläggning av vad som hänt, det är som ett polisprotokoll, medan han lämnar idéanalysen till andra som nu kan ta vid.

Det finns med andra ord en grund att stå på sedan får Brunne, Klein och Hammar säga vad de vill. Förnekar de denna grund ljuger dem helt enkelt. För så okunniga är de inte att de inte förstår vad de gjort och gör.

Ljunggren ger i sin artikel några skäl till att vänstern kunde lyckas. Det första skälet är att kristendomen lägger allt i Guds händer och därmed lämnar fältet fritt. Herrens vägar är outgrundliga, skriver Ljunggren. De kristnas uppgift är att be morgonbön och att ha händerna på täcket, fortsätter han. Det andra skälet är att kristendomen i sig erbjuder olika tolkningar. Kristendomen har en arsenal av tankefigurer som låter sig översättas till (och användas av) ideologiska resonemang. Ljunggren nämner ett sådant centralt ord som "frälsning". Det är mycket vi kan bli frälsta från. Ett tredje skäl är att kommunismen delar tron om ett framtida lyckorike med kyrkan. För att nå ett sådant lyckorike krävs offer. Och det är många som har offrat sig eller blivit offrade. Det ingår så att säga i utvecklingen.

Låt mig ta med ett fjärde skäl. Ljunggren skriver:

... att Gud skulle kunna verka genom kommunismen ligger i de borgerliga kristnas flathet inför världens orättvisor. De radikala brukar anklaga dessa försiktiga kristna för att acceptera dagens elände med löfte om en ljus framtid i himmelriket. "Svält förnöjd! O, vad fröjd! Du får kalvstek i himmelens höjd", som Joe Hill ironiskt skaldade.

Kristendomen erbjuder en stark kritik mot orättvisorna, men föga av lösning. 

I denna inledande idéanalys pekar Ljunggren på oss kristna. Vi har inte kunnat verka moteld. Vi har stillatigande låtit vänstervridningen äga rum. Vi har lagt allt i Guds händer. Vi tillåter olika tolkningar, också de mest barocka. Vi hoppas att förändringarna äger rum av sig självt och låter oss villigt föras till slakt.

Idéanalysen måste få fortsätta när utgångspunkten nu är given. Vad vi kan göra idag? Ja, du behöver inte aktivt rösta på (S) i kyrkovalet!

tisdag, september 12, 2017

Mera Frimodig kyrka

Nu går vi in i kyrkovalets slutspurt. Och då kan jag notera att Frimodig kyrka rycker fram, Som ett exempel tycker jag du ska titta på följande inslag genom att klicka här.


Enligt löfte från reportern Kaisa Andersson kommer mer i SVT1 i kväll kl 18.30 och 19.55. Samt i STV2 21.46. Inte dåligt. Hjälp oss nu bara att få era vänner att rösta på Frimodig kyrka!

Nu kan du se TV-inslaget genom att klicka här.

Stängd kyrka

I helgen gjorde Kari och jag en liten utflykt med dottern Elisabeth och de tre barnbarnen, Vi bilade ända till Nya Hjälmseryd. Syftet var trefaldigt. Först var det lunch på Suzis café. Den som vill veta mer om detta café, kanske rent av besöka det, kan klicka här för att få veta mer. Lite tänkvärt tycker jag det är att huset ursprungligen är ett av de många bönhusen i Hjälmseryd. Det var Filadelfia som höll sina möten där. På vår tid, 1983-1994, var det behandlingshem, Matteushemmet. Nu är det alltså 50-tals café. Men det är det i och för sig med den äran. Här samlas folk från alla väderstrecken. Förr var det väckelse - nu ä'r det café. Sålunda.

 
Sedan gick vi till Prästgården. Den har lämnat församlingens ägor och är nu såld till caféägarens dotter. På bilden ser vi Elisabeth framför det hem hon vuxit upp i. Hon hade sitt rum på den övre våningen och jag kunde se att hon mindes.


Det tredje skälet till vårt besök var naturligtvis att gå in i kyrkan, den kyrka där Elisabeth varit korsbärare under oräkneliga högmässor. På den tiden förflyttade jag inte från den ana kyrkan till den andra. Inte heller var jag ledig var och varannan helg. Sanningen var den att jag för att inte säga vi "tjänstgjorde", det vill säga firade högmässa varje söndag året runt i samma kyrka. Det är klart att där uppstod en alldeles underbar församling. Och den var inte så lite heller. Under några år firade ett hundratal människor högmässa varje söndag. Och det var en aktiv församling som kunde högmässans ordning utan att behöva sitt och titta ner i någon agenda. Ja, det var tider.

Självklart ville vi gå in och "tillbe" och vi ville att barnbarnen skulle få höra berättelsen. Hur det gick? Kyrkan var stängd - en lördag kl 14! Under våra nästan tolv är i Hjälmseryd var kyrkan aldrig stängd. Vad har hänt?

Nere till vänster syns Linn. Och till höger William. Elliot sitter på Karis arm.

Det har hänt att kyrkopolitikerna har bestämt sig för att införa stordrift. Först slogs Hjälmseryd som var eget pastorat och fungerade väl samman med med Stockaryd och Hultsjö. Det var 1992 om jag minns rätt och sedan slogs dessa samman med åtta andra församlingar. Elva församlingar blev ett pastorat med säte i Sävsjö. Det betyder att det numera inte firas någon högmässa i Nya Hjälmseryd längre. Kyrkan är stängd både bildligt och bokstavligt. Det enda som fanns riktigt kvar var plötsligt kyrkogården. Jag kunde se namnen på åtskilliga vänner eftersom jag begravt ungefär 200 av dem. Får vi någonsin tillbaka vår Svenska kyrka? Jag är inte övertygad.

Rösta på Frimodig kyrka!!

måndag, september 11, 2017

En frimodig kyrka


Så hände det i alla fall att reportaget som Lokala Nyheter Jönköping gjorde sändes. Den som vill se det kan göra det genom att klicka här. Det är ofta ett vågstycke att ställa upp i TV eftersom tiden är så kort och eftersom journalister klipper och klistrar. Men i det här fallet tycker jag att man ska ge journalisten en eloge. Inslaget är upplysande och kanske kan kasta ljus över kyrkovalet som avslutas på söndag.

Det finns en Agenda

Så börjar bilden av gårdagens Agenda klarna. Tack Sigrid L för länken till Annika Borg. Den som vill kan läsa hur det gick till genom att klicka här,

Annika Borgs beskrivning avslöjar något om hur konstellationen Brunné, Hammar och Klein fungerar, Det var en värdefull beskrivning som bekräftar vad jag alltid har känt på mig. Det finns en hegemoni inom Svenska kyrkan som har alldeles, alldeles, för mycket att säga till om. Tråkigt bara att media finner sig i detta.

söndag, september 10, 2017

Är Svenska kyrkan vänstervriden?

Låt mig bara få skriva några rader om inslaget i Agenda. Jag har varit i Kalmar och där haft en underbar stund, men jag får vänta med den rapporten. Nu kommer jag hem och ser Agenda. Kari berättade som hastigast på vägen från stationen att Anders Gerdmar och Annika Borg tydligen via sociala medier informerat sina läsare om förspelet. Fick Annika Borg inte vara med? Just därför att hon representerar kritikerna?

Hur som helst fick Erik Helmersson i hennes ställe representera kritikerna. Han är Romersk-katolsk kristen och därför inte jävig. Han betraktar Svenska kyrkan utifrån och under inslaget säger han bland annat att Svenska kyrkan inte längre är en renodlad statskyrka, men partipolitiserad. Och det har han ju alldeles rätt i. Han tycker sig notera att Svenska kyrkan inte bara är styrd av vänsterpolitiker (+ centerpartister) utan också själv drar åt det hållet. Det tydliggjordes i det inledande inslaget där Helle Klein och Eva Brunne introducerade debatten. Ja, men tänk efter själv!!! Helle Klein, Eva Brunne och Anna-Karin Hammar!!! Kan det göras tydligare? Har Agenda en agenda?

Jag står i tacksamhets skuld till Erik Helmersson och till Romersk-katolska kyrkan att de hjälpt oss i Svenska kyrkan förtryckta att föra en kyrklig talan. Samtidigt är Agenda att beklaga att de inte lyckades få en representant från Svenska kyrkan. Förmodligen därför att de inte ville. De kunde bett Annika Borg, men de kunde också bett Dag Sandahl. Jag tror uppriktigt sagt inte att de vågade. Så förbunden är vänsterliberalismen med media och Svenska kyrkan. Helt otroligt. Har jag fel? Bevisa då motsatsen!

Det är en stor skam att sådana vänstervridna personer som Helle Klein, Eva Brunne och Anna-Karin Hammar ska få stå i TV och skryta med sin kristna tro. "Vi är inte vänstervridna. Vi är Kristusvridna", säger Hammar inför hela svenska folket. Lägg till detta Stefan Löfven och hans uttalande. Mer sosse än han går väl inte att tänka sig?! Statsministern försöker mästra oss präster.

Jag säger bara en sak: Rösta på frimodig kyrka!!!

PS för ett antal dagars sedan skrev jag en insändare att publicera i Värnamo Nyheter, men än är den mig veterligen inte publicerad. I denna av Centerpartiet dominerade kommunen kan det faktiskt vara så att de inte vill publicera en insändare från en sådan som mig. Men jag lovar er att ni kommer att bli informerade om fortsättningen. Det drar ihop sig till val. Temperaturen stiger, känner jag.DS 

lördag, september 09, 2017

13 veckan efter Trefaldighet

13 ef Tref                                                 Matt 7:12                                                 III årg

Inledning: Veckans evangelium är en del av Bergspredikans avslutning. ”Därför, allt …” Innan har Jesus talat om vårt förhållande till lagen, gudstjänsten och gärningarna. Omedelbart innan, i v 11, säger han att vår ”Fader i himmelen ger det som är gott åt dem som ber honom. Därför, allt …”

1. Allt vad ni vill att människorna ska göra för er ...
a)      Denna regel var ett världsfenomen redan på Jesu tid. Det är allmänt hållen och återfinns också i asiatiska och indiska regel sammanhang, hos Sokrates och Aristoteles 400 f Kr. Så formulerades den tidens mänskliga rättigheter. Det var ingen dålig regel.
b)      Den skulle kunna räcka långt också idag – om den tillämpades. Rabbinen Shammai använde den också eftersom den så väl knöt an till 3 Mos 19:18, en vers som han använde för att sammanfatta lagen.
c)      Jesus talar till sina lärjungar och betonar till skillnad mot andra vishetslärare att vi ska vara aktiva, de ska göra gott mot alla, jämför Matt 25:41-46.

2. ... det ska ni också göra för dem
a)      Liberalteologerna som samarbetade med 1800-talets humanistiska moralism höll mer än gärna fram den gyllene regeln. De menade att regeln är kristendomens kärna. Denna undervisning har haft stor genomslagskraft i Sverige eftersom alla tycker att regeln är bra.   
b)      Än idag förväxlar många svenskar, både teologer och lekmän, den kristna etiken med den kristna tron. Vi kan då få en etik utan kristen tro, en kyrka utan tron på Jesus. Men den kristna etiken har sin grund och utgår från Jesu Kristi person. Den får sin giltighet och kraft från Gud, inte från regeletik eller från någon politiska majoritet än mindre från tillfälliga opinioner.
c)      Anta att vår text stod målad med stora bokstäver över altaret. Varje gång du kommer hit möts du av orden: ”Allt vad ni … ” Effekten skulle bli att du  1) slår dig för bröstet som en förblindad hycklare 2) inte kan identifiera dig med budskapet eller  3) skulle leva ett liv under fördömelsen, som när Moses kom till folket med de tio orden. Vad är det då som gör skillnaden? Varför bejakar vi den gyllene regeln. Här kommer svaret: 

3.    Det är vad lagen och profeterna säger.
a)      Den gyllene regeln ingår i Jesu budskap. Den gyllene regeln visar oss hurudan Jesus är. Den fullbordar lagen och profeterna. Jesus ensam fullbordar regeln genom att ge sitt liv till oss människor. Han är etikens Herre. Därför står inte regeln målad över altaret utan ett kors! Korset talar om en Gud som ger sitt liv. Som kristna får vi inte bara del av etiken utan av Honom, inklusive etiken. Han inspirerar oss.
b)     Idag är Diakonins dag. Diakonin är, liksom den kristna etiken, knuten till Jesu person. Han ensam är Diakonen med stort D. Han är Herren och Frälsaren, men också vårt exempel och föredöme. Han som har gjort allt väl, som har burit fram sig själv som har offrat sig själv för vår skull och som ger oss kraft att följa i hans fotspår.
c)      Den gyllene regeln kan aldrig frigöras från Jesu person, aldrig betyda mer än Jesus. Den här veckan talar starkare till oss än den gyllene regeln. Den får oss att förstå att vår kallelse inte stannar vid att göra goda gärningar utan att vi ska bära fram oss själva som levande offer, Rom 12:1 Hela livet är en offertjänst. 

fredag, september 08, 2017

Schartaukonferens

Härom dagen fik jag följande information. Jag tyckte det var så spännande att jag lä'gger ut annonsen här till allmän information. Schartau var en av våra "rätte lärare" och jag hade gärna varit med, men tyvärr kom inbjudan lite sent. Men du som bor i närheten kanske kan gå ...

Det jag funderar över när kardinal Aborelius celebrerar mässan, den ekumeniska, är om också sådana katoliker som jag och andra kristtrogna är välkomna till nattvardsbordet. Kan någon meddela mig eftersom det kan få en allt större betydelse för dagar som kommer.

Kyrkopolitik

I Kyrkans Tidning 36/2017 berättas om Gerhard Nuss (S). Han har verkat som kyrkopolitiker under många år men nu tröttnat och hoppat av. Han säger:

Jag är kristen, men klarar mig bättre utan Svenska kyrkan.

Det är sannerligen ett uttalande som tål att tänkas på. Menar han verkligen det? Går det att vara kristen utan Svenska kyrkan? Vem är Svenska kyrkan till för? Vad är det viktiga med Svenska kyrkan? Är det viktiga viktigt för Svenska kyrkan? Gerhard Nuss (S) fortsätter:

Svenska kyrkan är jag helt färdig med och katolska kyrkan är inte aktuell. Ibland predikar jag i en Equmenia-församling men jag vill inte bli medlem där. Nej, jag är färdig med församlingar. Jag känner en befrielse över att ha lämnat.

Jag tvivlar inte alls på honom, men påminns om en undersökning jag läste om för några år sedan. Den gjordes av Georg Barna (1954-) en i USA känd sociolog med inriktning på kyrka och kultur. Det är sant att det inte riktigt går att jämföra USA med Sverige. I USA räknar Barna med att ungefär en tredejedel är "unchurched", det vill säga inte med i någon församling. Barna skriver att det "finns miljoner av amerikaner som inte vill ha något att göra med organiserad religion" Han gjorde därför en undersökning bland dem som inte är med i någon församling och fick följande resultat:

60 % ber regelbundet
60 % av dem firar gudstjänst någon annanstans än i en kyrkbyggnad
40 % tar regelbundet del av radio-, TV- eller nätbaserade gudstjänster.
30 % studerar Bibeln.
25 % lever i gemenskaper där de kan tala med varandra om tron.
20 % av de människor som inte tillhör någon församling läser regelbundet sin Bibel.
5 % berättar för andra om sin tro på Herren Jesus.

Nästan en miljon av dessa människor ger dessutom tionde till någon eller några parakyrkliga organisationer, inte till ”sin församling”. 

För oss svenskar ska sägas att denna undersökning gjordes för mer tio år sedan! Och i Nordamerika! Hur skulle en liknande undersökning då se ut i Sverige och Europa? Barna säger vidare att det inte skulle förvåna om det inom en snar framtid finns fler kristna utanför kyrkorna och samfunden än i.

Du hittar Barna på www.barna.com

torsdag, september 07, 2017

Presskonferens i Jönköping

Så var jag hemma igen. Tack för förböner. Hur det var?

Tja, det är kanske begripligt att de olika nomineringsgrupperna hela tiden håller sig på allmänningen. Det paradoxala är att en och annan journalist

Vi var elva nomineringsgrupper närvarande. Också (S) var närvarande vilket var glädjande. Kristdemokraterna var för ut med sin presentation. Här fick vi höra att de ville ha en kyrka för alla. Denna sak ansågs vara så viktig att att vi fick höra det flera gånger. Svenska kyrkan måste få vara en kyrka för alla. Var det en intressant upplysning? Svenska kyrkan skulle också vara en levande kyrka. Det var till och med så viktigt att Kristdemokrater i Svenska kyrkan vill att deras nomineringsgrupp fortsättningsvis ska heta just "En levande kyrka". Jag fick aldrig någon förklaring på varför det inte skett eftersom det varit på gång länge.

För övrigt betonade de alla - Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Vänster i Svenska kyrkan, Liberaler i Svenska kyrkan, Centerpartiet, Borgerlig, Arbetarpartiet Socialdemokraterna i Svenska kyrkan, Sverigedemokraterna, Vägen och allt vad de heter - att de var partipolitiskt obundna. Jo, tjena, tänkte jag.

När det sedan blev min tur - jag var nummer tio - uttryckte jag min uppskattning att alla närvarande tycktes vara överens om att partipolitiken inte hör hemma i Svenska kyrkan. Jag förklarade sedan att Frimodig kyrka vill verka för en kyrka till vilken alla är välkomna oberoende av kön. Här har vi verkligen något gemensamt med de andra nomineringsgrupperna. För säkerhets skull - man vill ju inte bli missförstådd - strök jag under att Frimodig kyrka vill se en levande kyrka.

För övrigt följde jag den lilla utläggningen av Joh 14:6 jag skrev om i gårdagens blogg.

Efter rundan följde några frågor där vi fick räcka upp handen om vi höll med frågeställaren. Det var tänkt som lite aktuella frågor. Jag har redan glömt dem förutom den om vi vill ha kvar väjningsrätten när det gällde vigsel av samkönade. Jag räckte upp handen så högt jag bara kunde. Jag tror att det var någon eller några till som gjorde det. Jo, en fråga handlade om rätten att själv få tillhöra vilken församling man vill. Jag räckte upp handen så högt jag kunde. Lite intressant var det att lägga märke till hur såväl POSK som Vägen och några till bara vågade hålla upp handen strax över bordskanten. Det blev lite svårt att tolka vad de menade.

Efteråt var vi några som blev intervjuade av TV. Jag tror det var Smålandsnytt eller vad det heter. De har visst bytt namn nu igen. Där blir man alltid lite, lite nervös eftersom det inte går att förutsäga hur de klipper och klistrar. Men intervjun i sin helhet gick väldigt bra. Jag är nöjd. Fråga mig vad jag tycker efter att jag sett inslaget.

Än en gång: Tack för förböner!

onsdag, september 06, 2017

Kyrkovalet i media

Nu har jag suttit en stund och förberett morgondagens presskonferens. I morgon ska de olika nomineringsgrupperna stå till svars för sitt deltagande i kyrkovalet. Jag ska då representera Frimodig kyrka. Konferensen börjar kl 09.30 i Jönköping. Det blir till att åka vid 8-tiden.

Som förberedelse fick jag ett antal frågor som kunde tänkas viktiga. Det var sådana som funnits med i tidigare kyrkoval. Inte en fråga om den kristna tron! Frågorna är kategoriserade i sex avdelningar. Det handlar om frågor som berör:

1. Lågt valdeltagande
2. "Alla tycker lika"
3. Partipolitik
4. Hög medelålder
5. Kyrkoavgiften
6. Utträden

Det är de områden som jag förväntas kunna svara på. Var och en från nomineringsgrupperna ska få 2 minuter på sig att presentera sin grupp och sedan ska det ställas frågor. I min presentation av Frimodig kyrka tänkte jag utgå från Jesu egna ord i Joh 14:6. Det är ju ändå Han som är Kyrkans Herre. Jesus och Kyrkan förhåller sig till varandra som brudgum och brud.

Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Det är förvisso sant och riktigt att ingen förväntar sig en predikan i morgon, men jag tycker det vore ett svek att inte tala om vår Herre Jesus Kristus. 

Att Han är vägen betyder att vi går fria från partipolitik. Den vägen är inte den rätta.
Att Han är sanningen betyder att Hans ord är helt avgörande och att kyrkan har att rätta sig efter Honom. Det bör gälla också Svenska kyrkan.
Att Han är livet betyder att människor i allmänhet och medlemmar i Svenska kyrkan i synnerhet bör erbjudas erfarenheter av kristen tro och kristet liv. De bör dessutom erbjudas möjlighet till praktik.

Om, säger om, någon av de andra representanterna håller med om att Jesus är central kan vi kanske hitta varandra i samtalet. Annars blir det svår och jag måste bli vetenskapligt. Det betyder att jag behöver säga något om sekulariseringen, globaliseringen och individualismen. Alla "vetenskapsmän" vet att folkkyrkans tid är förbi. Det är obegripligt att så många inom Svenska kyrkan antingen blundar för det eller inte bryr sig. Själv tycker jag det är ett lidande att se hur "ja-sägarna" agerar, också här hemma i Värnamo.

Sedan fick jag en liten rapport  från f Dag om den samling som var i Kalmar idag. Han kunde berätta att (S) inte närvarande. Inte förvånande eftersom deras gruppledare i kyrkomötet sa att de denna gång skulle arbeta under radarn. De vågar inte ta några samtal eftersom de inte har en chans i kyrkliga frågor. I stället ska de lita på sin partiapparat. Jag kan förstå dem men ser det bara som ännu ett bevis på vilket elände Svenska kyrkan befinner sig i. Vi får se om de kommer till Jönköping i morgon.

PS f Dag lovade att berättas mer på sin blogg i morgon bitti och och försöka publicera den innan jag åker. DS

Jag återkommer i morgon med en liten rapport.

tisdag, september 05, 2017

Följ med till Israel!

Nu är det definitivt klart att det blir en resa till Israel 21-29 oktober. Vi är för tillfället ett bra gäng om 14 personer. Det finns med andra ord plats för fler om så skulle vara. Den här resan passar särskilt bra för förstagångsresenärer. När man reser till Israel måste man välja bort mål eftersom de är så många och det inte går att hinna med allt. Sedan får man se vad som blir kvar. Kvar på denna resa blir det viktigaste. Det där man bara måste få se. Vill du se hela programmet kan du göra det genom att klicka här




Den här pojken har skrivit ner sitt böneämne på en papperslapp och när han nu är vid Västra muren stoppar han in den mellan murstenarna. De nedre stenarna anses vara från Herodes den stores tempel, det tempel Jesus ofta besökte. Alla som har varit där, tro jag, kan intyga att man där befinner sig på helig mark. Det känns i hela kroppen.

På söndag ska jag till Kalmar och hålla föredrag. Ämnet är "Judisk tro och tradition i Jakobs brev". Då får jag tillfälle att berätta om de första kristna som också de gick till denna plats. Och om Herrens bror Jakob som senare fick ta över ledningen av de kristna församlingarna i Jerusalem.

Och så får jag tillfälle att säga också till dem: Följ med till Israel!  

Judisk-kristen dialog

I går kom nyhetsbrevet från Göran Larsson. Det är ofta intressant att läsa. Den här gången berättade Göran om en av de första dialogerna som hölls mellan judar och kristna i staden Seelisberg i centrala Schweiz, där 65 judar och kristna från 19 länder möttes 30 juli till 5 augusti 1947. Vid det tillfället kom de överens om följande tänkvärda punkter som du härmed får del av:

  • Låt oss inte glömma att samme levande Gud talar till oss alla i såväl Gamla som Nya testamentet.
  • Låt oss inte glömma att Jesus föddes av en judisk jungfru av Davids släkt och av Israels folk, och att hans eviga kärlek och förlåtelse omfattar såväl hans eget folk som hela världen.
  • Låt oss inte glömma att de första lärjungarna, apostlarna och de första martyrerna var judar.
  • Låt oss inte glömma att det som är grundläggande i kristendomen – kärleken till Gud och nästan, uttryckt redan i Gamla testamentet och bekräftat av Jesus – är förpliktande för både kristna och judar i alla mänskliga relationer utan undantag.
  • Nedsvärta inte biblisk eller efterbiblisk judendom i syfte att upphöja kristendomen.
  • Använd inte ordet “judar” i den exklusiva betydelsen Jesu fiender eller uttrycket “Jesu fiender” för att beteckna det judiska folket.
  • Framställ inte passionshistorien så att skulden för Jesu död faller på alla judar eller enbart på judar. Det var bara en grupp judar i Jerusalem som krävde att Jesus skulle dödas, och det kristna budskapet har alltid varit att det var hela mänsklighetens synd som då kom till uttryck och som förde Jesus till korset.
  • För inte vidare generation efter generation de förbannelser och utrop som en upphetsad folksamling uttryckte i orden “Må hans blod komma över oss och våra barn” (Matteus 27:25) utan att samtidigt säga att detta rop intet förmår gentemot den oändligt mycket mäktigare Jesus-bönen “Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör” (Lukas 23:34).
  • Betrakta inte det judiska folket såsom prövat av Gud, förbannat och utlämnat åt ett evigt lidande.
  • Tala inte om judarna som om de inte var de första i kyrkan.

Man kan idag tacka Gud för att dessa punkter kan tyckas självklara. Men som vi vet är de inte självklara för alla. Inte ens för alla inom Svenska kyrkan.

måndag, september 04, 2017

Genant TV-debatt

Jag ska inte ödsla många ord på den TV-debatt som nyss visades på Aktuellt. Den handlade om kyrkovalet och debatten fördes mellan representanter från de två huvudmotståndarna, det vill säga Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Den var så dålig att jag tror att till och med de båda önskade att de inte varit där. Sverigedemokraten gjorde bäst ifrån sig i och med att han menade att han SD ville värna om Svenska kyrkans egen identitet. Om han sedan förstod vad han sa ska jag låta vara osagt. Men han sa något väsentligt i alla fall.

Nu hat röstningen börjat så jag lär väl få återkomma i ämnet. Men borde inte debatten eller samtalen rikta in sig på att låta kyrkan vara kyrka. Och låta kyrkan få vägledas av den Herre man menar ska vara just Herren!? Allt annat blir bara konstigt och genant.